Etiketter
Charlotte Rudenstam, feminint, genus, könsroller, kurser, Kvinnligt, manligt, maskulint, sexuell läggning, Tantra
Varför en kurs för endast kvinnor? Riktar sig kurserna med namn YONI till kvinnor med en fitta eller individer som identifierar sig som kvinna? Har sex med biologiskt kön att göra? Finns det något som kan definieras som feminin energi?
Manligt och kvinnligt är benämningar på de könsroller som vi har i samhället som är kopplat till biologiskt kön, sexuell läggning och genus (socialt kön), och detta markerar vi med exempelvis kläder och accessoarer, med yrkesval, beteende och så vidare. Denna sociala roll utgår från biologiskt kön och förväntas inkludera heterosexuell läggning och ett förväntat heterosexuellt beteende. Inom genusvetenskap pratar man om heteronormen alt. den heteronorma matrisen.
I normkritiktiska kretsar och framförallt för de som inte alls kan relatera till dessa stereotypa normer (hbtq) blir manligt respektive kvinnligt ord som lätt hämmar och begränsar på många olika sätt. Kanske känner man sig onormal, ett utanförskap och svårt att hitta sin egen roll i olika sammanhang.
Så könet vi har är inte bara genitalier mellan benen, utan också en roll som är inlärd. Jag tror att könsrollerna hämmar alla, inte bara de som är homosexuella eller bisexuella, eller av annan anledning definierar sig som något inom hbtq. Jag tror att fler skulle känna sig fria att utforska sin sexualitet (läggning, sexuella uttryck, olika genus) om vi inte begränsande egenskaper, beteenden, klädval, färger m.m. till biologiskt kön. Jag uppfattar att såväl heterosexuella kvinnor som heterosexuella män också kan uppleva sig instängda i dessa roller.
Hur kommer vi förbi detta? Hur öppnar man upp i samhället för att flera ska känna sig inkluderade? Hur öppnar man upp i sig själv för att känna sig mer fri i kroppen och fri från förväntat beteende?
Hur ska vi som arbetar med sexualitet, kön och genus göra för att fler ska känna sig inkluderade, välkomna och fria?
Inom den kursvärld jag ofta befinner mig, och framförallt där lärare använder just tantra som verktyg, uppstår ibland diskussioner kring just övningar i vilka man delar upp män och kvinnor, på ett sätt som kan ses som heternormativt. Varför gör man detta och med vilket syfte?
Somliga lärare väljer att använda ord som säger mer om energin (en inre essens) snarare än det biologiska könet. De föredrar ord som feminin istället för kvinnlig, och maskulin istället för manlig. Tanken är att det finns en energi som är maskulin och en energi som är feminin och att dessa finns i alla, det vill säga att män har båda energier, men oftast mest av maskulin, och kvinnor har båda energier, men oftast mest av feminin. Tanken är att dessa energier är som plus- respektive minuspoler på en magnet och dras till varandra ju tydligare och starkare de är. De menar också att dessa kan användas för att skapa större dynamik och attraktion mellan individer, när ena parten väljer maskulin och den andra feminin. Dessa energier är ofta omskrivningar för egenskaper eller tillstånd som att vara riktad, fokuserad, stillhet, tomhet eller vara receptiv, omhållande, flödande, levande….och så vidare.
Somliga lärare har syftet att polarisera mellan just kvinnor och män. Somliga öppnar upp för varje individ att välja vilken essens de vill stärka i sig själv, och inkluderar därmed bi- och homosexuella.
Men teorin utgår fortfarande från en ganska dikotomisk skala, där man ska hitta så mycket plus eller så mycket minus som möjligt för att skapa attraktion.
Charlotte Rudenstam skriver i ett inlägg om hur hon upplever att män kan bli mer attraktiva om de väljer mer maskulin energi. Om en man går på en kurs i vilken han ska stärka sin maskulina energi och man upplever en skillnad i hans beteende och varande efteråt tror jag inte att det är hans maskulina energi som har stärkts, utan hans närvaro i sig själv. Han har hittat en större närvaro inom sig, känner sig mer bekväm i sin egen kropp och utstrålar därmed en större självkänsla och blir därför mer attraktiv för sin omgivning. Å ena sidan kanske man kan säga att övningarna funkar och att målen helgar medlen? Kanske. Ganska uppenbart är att det finns många som uppskattar dessa övningar.
För mig funkar inte detta tankesätt. Risken är att orden bara byts ut och att könsroller befästs ändå. Jag tror inte på att det finns en energi som är maskulin. Jag tror inte på att det finns en energi som är feminin. Jag tror på att det finns skillnader mellan könen, ibland är de biologiska och ibland är de kulturellt betingande (socialt konstruerade). Jag tror inte heller att det är rätt väg att gå för att öppna upp för individer att känna sig mer flytande och fria på den sexuella skalan. Jag väljer en annan metod som jag menar är tydligare och öppnare. För att utforska sin sexualitet tror jag på en gråskala, där alla platser på skalan är konstruktiva. Det vill säga syftet är inte att bli mer vit eller svart, utan snarare att flyta på skalan och känna sig fri att leka utan en stel bild av hur en feminin kvinna respektive maskulin man ska vara. Och skalan kan handla om leka med olika sexuella läggningar, olika genus, olika sexuella uttryck och så vidare. Genom att säga att alla platser på skalan är positiva tror jag individer känner sig friare med att utforska en eventuell bisexualitet eller testa att bli dominerad av piskexpert eller vara mer utåtriktad och aktiv i sin sinnliga njutning, och så vidare. När jag delar upp grupper i vilka man ska mötas två och två, använder jag hellre specifika ord på de tänkta polerna, såsom aktiv respektive mottagande, ledande respektive följande, dominant respektive undergiven, stilla respektive flödande, där alla dessa kan användas av vem som helst oavsett biologiskt eller socialt kön.
Jag tror att detta sätt att tänka och arbeta öppnar upp för att se till individen snarare än könet, samt att man kan upptäcka en eventuell sexuell preferens som inte bara är kopplad till biologiskt kön. Sexualiteten är större än så.
Det jag motsäger mig är inte uppdelningen av män och kvinnor. Inte heller att de allra flesta är heterosexuella. Jag motsäger mig dock metoder och syften som kan befästa könsroller, vilket jag tror är risken när man använder ord som maskulina respektive feminina energier (eller essens). Jag motsäger mig inte ens ordet energi. Just orden manligt, kvinnligt, maskulint och feminint är så intimt förknippade med roller som INTE är essens utan upplärda och som dessutom skiljer sig mellan kulturer och tidsåldrar. Det blir lätt otydligt med vad man menar.
Det jag tycker är intressant är forskning som visar vad som biologiskt är manligt respektive kvinnligt, för då kan vi lättare utröna vad som är konstruerat och vad som inte är det. Men forskningen är inte framme vi målet ännu. Det finns kvar att upptäcka.
Jag menar att vi alla skulle vinna på att bryta upp inlärda roller, så att varje individ kan känna sig fri att ha vilka kläder och färger hen vill ha, vara så sexuellt utlevande hen vill utan att bli stämplad som för mycket i ord som madrass eller hora, vara så privat eller transparent hen vill vara med olika personliga sidor…vara en individ och inte en sexualitet eller könsroll.
Jag tycker däremot om att valmöjligheterna till olika slags metoder finns, att vi är flera som är med och definierar vad sexuell utveckling kan vara. Jag gillar att tillgången på kurser inom kärlek och sexualitet ökar, och hoppas att efterfrågan ökar i samma takt. Så att flera kan känna tillhörighet och att det finns en väg för alla (flera).
Om det är något jag avskyr så är det dogmatism. Så jag vill inte ens hävda att mitt sätt är det riktiga. Mitt sätt är mitt sätt och rätt för mig.
Vad gäller mina egna kurser som heter YONI har jag riktat mig främst till kvinnor utan att definiera det alltför tydligt, och hittills har bara individer med en fitta deltagit. Delvis för att jag vill nischa mig för att skapa en tydlig målgrupp. Det finns kvinnor som känner sig bekvämare att utforska detta ämne endast med kvinnor alternativt uppskattar att vara med endast kvinnor. Delvis för att vissa övningar är anpassade just för fittor. Och delvis för att många kvinnor kan relatera mer till andra kvinnors sexuella upplevelser än mäns sexuella upplevelser. Forskning stödjer också vissa skillnader i beteenden och upplevelser. Mina kurser handlar inte om att bli mer kvinnlig, eller mer feminin utifrån någon tänkt roll eller tänkt essens. Mina kurser handlar om att finna sig själv och bli en starkare individ där att ta makten över sin sexualiteten är ett verktyg i detta.