Frihet = Pirat?

Etiketter

ansvar, frihet, piratpartiet

Jag är intresserad av frihet. Jag vill leva i frihet. Jag vill leva ett liv i vilket det är jag som bestämmer över vad jag vill göra med min kropp, oavsett om det har med extremsporter, sex eller droger att göra. 

Jag vill leva i ett samhälle i vilket varje vuxen individ själv får välja hur han eller hon vill tänka, tycka eller göra, så länge det inte inkräktar på någon annans frihet att uttöva samma rättighet.

Jag vill ett leva ett liv i vilket det är jag som har makten över mina val. Att besluten som tas är mina och ingen annans. Och det betyder att jag vill ha ansvaret för mitt liv – för mitt agerande och för vad det skapar.

Min man och jag håller kurser i kärlek, sexualitet och personlig utveckling. Dessa kurser handlar rakt igenom om att våga ta makten över sitt liv. De handlar om att ta makten över de delar som påverkar livet starkt – sexualiteten, könet, kroppen, attityden, känslor…Allt vi gör handlar om att ge verktyg som stärker och ger makt till varje enskild individ. Alla kan gå från en kurs och känna sig tydligare och kraftfullare.

De verktyg jag har funkar inte för de som vill stoppa huvudet i sanden, som hellre lyder någon annan än att tänka själv, eller för de som vill strunta i hur andra mår.

Som Gandhi sade – ”Become the change you want to see in the world”.

Ta makten över ditt liv. Ta ansvar för dina reaktioner och dina känslor. Använd dina reaktioner och känslor till att förstå dig själv.  Använd insikterna till att välja attityd och känsla mer medvetet. Se att det du fokuserar drar du till dig. Om du vill ha kärlek i ditt liv, behöver du välja att vara i kärlek. Det går inte att kriga fram fred och kärlek. Det går inte att gå i pansar och tro att man finner närhet och intimitet. Det går inte att blunda och tro att man kommer att se sanningen.

Kärlek och frihet går hand i hand. Du kan inte stänga in någon och förvänta dig tillit och kärlek. Du kan inte avlyssna någon och förvänta dig respekt och uppskattning.

Vad politiker och makthavare gör i vårt samhälle just nu är att skapa rädsla och ångest.  Jag är så himla missnöjd med regeringen, med alla de integritetskränkande lagar som har gått igenom – FRA, Ipred… Jag har alltid röstat blått och tji fick jag. Jag trodde att de var frihetsälskare, men så visade de sig vara maktgiriga fascister som skapar övervakningssamhället alla 1984, Callocain, …fy fan.

Och det är lätt att se att det inte handlar om att få tag på pedofiler eller att stödja upphovsmän/kvinnor – det  är bara spel för gallerierna. Nej, det handlar om att hålla människor maktlösa genom att se till så att människors största fokus handlar om överlevnad. Med känslor som skuld, skam, ångest, oro, frustration, vanmakt….förlorad kontroll. På så vis blir man lättstyrd.

Så vad gör man? 

Inte låta sig nedslås. Fortsätta hålla humöret uppe och höja sin egen energi. Skapa glädje och lust för sig själv och andra. Fest, umgänge, hjälpa varann och INTE oroa sig. 

Och så vill jag inte överge tron på politiken. Även om jag inte har valt den banan, vet jag andra som hänger sig fullkomligt åt att skapa mer frihet åt varje enskild inidivid, genom just politiken. Heja dem!

 Jag tänker rösta på det enda parti som verkar stödja frihet – Piratpartiet!

Jag tänker rösta på de i Eu-parlamentvalet nu i juni, för att de ska kunna skicka Christian Engström till Bryssel. För att Rick Falkvinge ska kunna påverka från Stockholm i Riksdagen. YES!

Sexiga bröst och religiös tro

Etiketter

ansvar, badhus, Bröst, frihet, känslor, tro, trosuppfattning

Ett argument mot bara bröst är att kvinnors bröst är mer sexuellt laddade än mäns. Vad har det med saken att göra? Det är individuellt. Alla känner inte likadant för bröst. Alla känner inte likadant för ett slags bröst eller ett annat par bröst. Och visst finns det kvinnor som finner mäns bröst sexuella. Men hur relevant är det? Det finns kvinnor som vill gå barbröstade oavsett om andra finner deras bröst sexiga eller inte. Det handlar inte om det. Det handlar om att regler ska vara desamma för båda könen. 

Känslor har vi alla, hela tiden om olika saker. Vi kan inte ha regler som utestänger vissa  kategorier av människor bara för att de kan sätta igång starka känslor. De allra flesta kan hålla med om att man inte kan utestänga cp-skadade, neurosedynskadade eller kvinnor eller män med  downs syndrom bara för att man kanske inte alltid vet hur man ska reagera eller behandla dem, blir rädd eller illa berörd. Inte heller kan vi utestänga andra på grund av deras hudfärg eller för att de är korta eller för tjocka. 

En sak som en del drar till med är att man ska ha respekt för andra människors tro. Att det inte är okej i deras religion att visa sig naken, och att de inte uppskattar att se andra nakna. Men de får ju faktiskt göra som de vill. Det är ingen som tvingar dem att visa sig nakna, eller att gå till badhuset. Dessutom finns det religioner och traditioner som hyllar nakenheten och sexualiteten och ser det som en väg till det gudomliga. Varför ska en repressiv trosuppfattning, hellre än en liberal trosuppfattning, sätta ribban för de regler vi ska leva efter? 

Vi måste ta ansvar för våra egna reaktioner och känslor istället för att begränsa andra människors frihet. Vi tänker och känner olika inför de flesta saker och vi kan inte alltid stöpa världen efter vårt eget huvud eller känsla. Vi behöver skilja på när någon faktiskt skadar någon annan eller bara nyttjar rätten att vara sig själv. Blir någon skadad bör vi säga ifrån och hjälpa, i det andra fallet ta ansvar för våra egna reaktioner och ifrågasätta varför vi känner som vi gör.

Jag har bara en sak att säga – Min frihet (och din) är viktigare än andra människors trosuppfattning!