Normkritik

Etiketter

, , , , , , , , ,

Varför en kurs för endast kvinnor? Riktar sig kurserna med namn YONI till kvinnor med en fitta eller individer som identifierar sig som kvinna? Har sex med biologiskt kön att göra? Finns det något som kan definieras som feminin energi?

Manligt och kvinnligt är benämningar på de könsroller som vi har i samhället som är kopplat till biologiskt kön, sexuell läggning och genus (socialt kön), och detta markerar vi med exempelvis kläder och accessoarer, med yrkesval, beteende och så vidare. Denna sociala roll utgår från biologiskt kön och förväntas inkludera heterosexuell läggning och ett förväntat heterosexuellt beteende. Inom genusvetenskap pratar man om heteronormen alt. den heteronorma matrisen.

I normkritiktiska kretsar och framförallt för de som inte alls kan relatera till dessa stereotypa normer (hbtq) blir manligt respektive kvinnligt ord som lätt hämmar och begränsar på många olika sätt. Kanske känner man sig onormal, ett utanförskap och svårt att hitta sin egen roll i olika sammanhang.

Så könet vi har är inte bara genitalier mellan benen, utan också en roll som är inlärd. Jag tror att könsrollerna hämmar alla, inte bara de som är homosexuella eller bisexuella, eller av annan anledning definierar sig som något inom hbtq. Jag tror att fler skulle känna sig fria att utforska sin sexualitet (läggning, sexuella uttryck, olika genus) om vi inte begränsande egenskaper, beteenden, klädval, färger m.m. till biologiskt kön. Jag uppfattar att såväl heterosexuella kvinnor som heterosexuella män också kan uppleva sig instängda i dessa roller.

Hur kommer vi förbi detta? Hur öppnar man upp i samhället för att flera ska känna sig inkluderade? Hur öppnar man upp i sig själv för att känna sig mer fri i kroppen och fri från förväntat beteende?

Hur ska vi som arbetar med sexualitet, kön och genus göra för att fler ska känna sig inkluderade, välkomna och fria?

Inom den kursvärld jag ofta befinner mig, och framförallt där lärare använder just tantra som verktyg, uppstår ibland diskussioner kring just övningar i vilka man delar upp män och kvinnor, på ett sätt som kan ses som heternormativt. Varför gör man detta och med vilket syfte?

Somliga lärare väljer att använda ord som säger mer om energin (en inre essens) snarare än det biologiska könet. De föredrar ord som feminin istället för kvinnlig, och maskulin istället för manlig. Tanken är att det finns en energi som är maskulin och en energi som är feminin och att dessa finns i alla, det vill säga att män har båda energier, men oftast mest av maskulin, och kvinnor har båda energier, men oftast mest av feminin. Tanken är att dessa energier är som plus- respektive minuspoler på en magnet och dras till varandra ju tydligare och starkare de är. De menar också att dessa kan användas för att skapa större dynamik och attraktion mellan individer, när ena parten väljer maskulin och den andra feminin. Dessa energier är ofta omskrivningar för egenskaper eller tillstånd som att vara riktad, fokuserad, stillhet, tomhet eller vara receptiv, omhållande, flödande, levande….och så vidare.
Somliga lärare har syftet att polarisera mellan just kvinnor och män. Somliga öppnar upp för varje individ att välja vilken essens de vill stärka i sig själv, och inkluderar därmed bi- och homosexuella.
Men teorin utgår fortfarande från en ganska dikotomisk skala, där man ska hitta så mycket plus eller så mycket minus som möjligt för att skapa attraktion.

Charlotte Rudenstam skriver i ett inlägg om hur hon upplever att män kan bli mer attraktiva om de väljer mer maskulin energi. Om en man går på en kurs i vilken han ska stärka sin maskulina energi och man upplever en skillnad i hans beteende och varande efteråt tror jag inte att det är hans maskulina energi som har stärkts, utan hans närvaro i sig själv. Han har hittat en större närvaro inom sig, känner sig mer bekväm i sin egen kropp och utstrålar därmed en större självkänsla och blir därför mer attraktiv för sin omgivning. Å ena sidan kanske man kan säga att övningarna funkar och att målen helgar medlen? Kanske. Ganska uppenbart är att det finns många som uppskattar dessa övningar.

För mig funkar inte detta tankesätt. Risken är att orden bara byts ut och att könsroller befästs ändå. Jag tror inte på att det finns en energi som är maskulin. Jag tror inte på att det finns en energi som är feminin. Jag tror på att det finns skillnader mellan könen, ibland är de biologiska och ibland är de kulturellt betingande (socialt konstruerade). Jag tror inte heller att det är rätt väg att gå för att öppna upp för individer att känna sig mer flytande och fria på den sexuella skalan. Jag väljer en annan metod som jag menar är tydligare och öppnare. För att utforska sin sexualitet tror jag på en gråskala, där alla platser på skalan är konstruktiva. Det vill säga syftet är inte att bli mer vit eller svart, utan snarare att flyta på skalan och känna sig fri att leka utan en stel bild av hur en feminin kvinna respektive maskulin man ska vara. Och skalan kan handla om leka med olika sexuella läggningar, olika genus, olika sexuella uttryck och så vidare. Genom att säga att alla platser på skalan är positiva tror jag individer känner sig friare med att utforska en eventuell bisexualitet eller testa att bli dominerad av piskexpert eller vara mer utåtriktad och aktiv i sin sinnliga njutning, och så vidare. När jag delar upp grupper i vilka man ska mötas två och två, använder jag hellre specifika ord på de tänkta polerna, såsom aktiv respektive mottagande, ledande respektive följande, dominant respektive undergiven, stilla respektive flödande, där alla dessa kan användas av vem som helst oavsett biologiskt eller socialt kön.

Jag tror att detta sätt att tänka och arbeta öppnar upp för att se till individen snarare än könet, samt att man kan upptäcka en eventuell sexuell preferens som inte bara är kopplad till biologiskt kön. Sexualiteten är större än så.

Det jag motsäger mig är inte uppdelningen av män och kvinnor. Inte heller att de allra flesta är heterosexuella. Jag motsäger mig dock metoder och syften som kan befästa könsroller, vilket jag tror är risken när man använder ord som maskulina respektive feminina energier (eller essens). Jag motsäger mig inte ens ordet energi. Just orden manligt, kvinnligt, maskulint och feminint är så intimt förknippade med roller som INTE är essens utan upplärda och som dessutom skiljer sig mellan kulturer och tidsåldrar. Det blir lätt otydligt med vad man menar.
Det jag tycker är intressant är forskning som visar vad som biologiskt är manligt respektive kvinnligt, för då kan vi lättare utröna vad som är konstruerat och vad som inte är det. Men forskningen är inte framme vi målet ännu. Det finns kvar att upptäcka.

Jag menar att vi alla skulle vinna på att bryta upp inlärda roller, så att varje individ kan känna sig fri att ha vilka kläder och färger hen vill ha, vara så sexuellt utlevande hen vill utan att bli stämplad som för mycket i ord som madrass eller hora, vara så privat eller transparent hen vill vara med olika personliga sidor…vara en individ och inte en sexualitet eller könsroll.

Jag tycker däremot om att valmöjligheterna till olika slags metoder finns, att vi är flera som är med och definierar vad sexuell utveckling kan vara. Jag gillar att tillgången på kurser inom kärlek och sexualitet ökar, och hoppas att efterfrågan ökar i samma takt. Så att flera kan känna tillhörighet och att det finns en väg för alla (flera).

Om det är något jag avskyr så är det dogmatism. Så jag vill inte ens hävda att mitt sätt är det riktiga. Mitt sätt är mitt sätt och rätt för mig.

Vad gäller mina egna kurser som heter YONI har jag riktat mig främst till kvinnor utan att definiera det alltför tydligt, och hittills har bara individer med en fitta deltagit. Delvis för att jag vill nischa mig för att skapa en tydlig målgrupp. Det finns kvinnor som känner sig bekvämare att utforska detta ämne endast med kvinnor alternativt uppskattar att vara med endast kvinnor. Delvis för att vissa övningar är anpassade just för fittor. Och delvis för att många kvinnor kan relatera mer till andra kvinnors sexuella upplevelser än mäns sexuella upplevelser. Forskning stödjer också vissa skillnader i beteenden och upplevelser. Mina kurser handlar inte om att bli mer kvinnlig, eller mer feminin utifrån någon tänkt roll eller tänkt essens. Mina kurser handlar om att finna sig själv och bli en starkare individ där att ta makten över sin sexualiteten är ett verktyg i detta.

Festivalsommar!

Nu på fredag börjar Sexsibilityfestivalen på Skeppsudden utanför Norrköping. Om du aldrig varit på en kurs som handlar om kärlek, sex, relationer, tantra, intimitet eller kanske bdsm så är festivalen ett ypperligt tillfälle att få några smakprov på dessa!Jag och Calle kommer att vara där. Vi bjuder på ett kurspasset Konsten att säga Nej och Konsten att säga JA, som handlar om att sätta gränser på olika sätt och att kunna ge sig hän i att njuta, med fokus på beröring och andning. Calle bjuder dessutom på oljeglidning, kroppsmålning och kärlekens 9 språk!

Jag citerar Alexander Rudenstam som svara på frågor om festivalen.
På festivalen finns både dem som aldrig gjort något liknande och de som har gått många kurser och som vill ta ut svängarna. Det är väldigt blandat med olika typer av människor, mellan drygt 20 år till drygt 60 år, ungefär 50/50 mellan män och kvinnor. Det är många öppenhjärtliga och öppensinnade människor som vill utvecklas tillsammans med andra. Här kan man få utforska, experimentera, känna friheten att få vara den man är och få möjlighet blomma ut ännu mer. Här finns utrymme för både för skratt och gråt. Kåthet, njutning, kraft, sårbarhet och frid. Inga känslor eller upplevelser är fel. En av huvuddeviserna för festivalen är: ”Omfamna och var med det som ÄR”
Det finns många olika typer av festivaler, men tanken med Sexsibilityfestivalen är att alla som kommer ska kunna uppleva en känsla av gemenskap, där alla är inkluderade. Sexsibilityfestivalen är den intima festivalen.

Läs mer på hemsidan!

 

Makt

Etiketter

,

Hur skapar du makt i ditt liv? Hur gör du för att känna att det är du som är författaren, regissören och skådespelaren i ditt liv?

När är du autentisk? När känner du att du trivs att vara i din kropp och att varje kroppsdel ler? När vet du vem du är och trivs med att vara du? När talar och agerar du utifrån ditt sanna jag? (Ta tid att varje dag att lägga märke till att det finns känslor som behöver kännas, saker som behöver bli sagda, tankar som behöver tänkas färdiga).

Med denna närvaro av trivsel och styrka kommer en naturlig stolthet som säger ”Det är så här jag är. Jag gillar mig. Ta mig som jag är eller gå”. Och den här styrkan eller självförtroendet är aldrig på bekostnad av någon annan eller när man har makt över någon annan. Den här makten tar inte ifrån någon något. Den ger från och med kärlek.

Jag talar om makt som ger självförtroende och styrka, inte den patriarkala som sätter regler och minskar livsutrymme.

Makt handlar om närvaro, en som kommer från varje del i dig som kan avgöra om du är flöde eller inte, som ger dig kontakt med känslor och tankar, som ger dig information om du är levande eller inte. Riktig makt är bara ett uttryck för vem du är.

Hur kommer man åt denna närvaro, denna energi?
För mig har följande varit enormt betydelsefulla:

Med och genom kärlek.
Med och genom sexuell utveckling och flöde (utforska relationen till kön, kropp och sexualitet).
Med och genom tacksamhet.
Med och genom acceptans av känslor (och med det att våga må dåligt, att möta sina demoner).
Med och genom förmågan att kontrollera tankar.
Med och genom meditation.
Med och genom att följa sin inre längtan
Med och genom njutningen och leken



Vilken av dessa är viktigast? Det vet du. Förmodligen den du inte praktiserar just nu. Vilken lockar starkast för utforskande? 

Den är inga små saker. Det kan ta tid att hitta sig själv. Det är okej. Man tar en sak i taget. Man hittar en lärare, som kan vara en person du möter på arbetsmötet, din son, din mamma, din yogalärare eller dina gymnasielever. Vem som helst. Du vet själv när du får insikter om livet och framförallt när du får svar på de frågor du har gått och grunnat på. Svaren kan komma via vem som helst i din närhet. Det viktiga är att komma ihåg frågorna, så att du vet när du ska lyssna.

Jag har alltid haft med mig en stark känsla av att jag vet bäst vad som är bäst för mig. Jag tror mer på min egen upplevelse än vad som står i en bok. Och jag tror att jag kan hantera allt som sker i mitt liv. Mitt undermedvetna vet när jag är redo för nästa match. Och ger mig bara så mycket som jag kan tåla. Med denna tillit öppnar jag varje kapitel och ny bok i mitt liv med hull och hår. Jag slänger mig utför och lever.

Med det vill jag säga – finn modet att våga vara närvarande i ditt eget liv.

Sensualitet

Sensualitet handlar förutom om att skapa njutning även närvaro och öppenhet.

Närvaron är allt, den är grunden till själva upplevelsen och att känna den till fullo. Det är i din medvetna närvaro som du upplever det som är allra tydligast i din kropp just nu. Närvaro skapar också trygghet, och trygghet är en känslomässig plattform, från vilken du kan ta steget ut i det okända…..gå mot det du vill uppleva och vara modig.

Öppenhet. När du öppnar dig du skapar utrymme för mer liv. Det är här du ger plats för nya känslor och sinnesförnimmelser, sexuell lust och längtan. Vill du känna lusten och vart den kan ta dig så är det i öppenheten du finner den.

Njutning. Är beröringen skön för huden blir den fysiska upplevelsen positiv och det leder till starkare närvaro och större öppenhet…..en god spiral av sensualitet.

Sensualiteten är porten till sexualiteten. Om man inte får uppleva sinnlighetens frukter är det svårt att bejaka sexualitetens. Det är svårt att känna lust när man är stängd, stressad eller har ont någonstans. Det är svårt att känna lust när man inte ens är vill eller inte kan vara närvarande i kroppen.

Kursdatum för YONI helgkurs ute: 3-5 september!

En helg för dig som vill hela din sexualitet, för dig som vill omfamna även sexualiteten i din personliga och själsliga utveckling.

YONI är sanskrit och betyder ordagrant fitta. Men begreppet yoni står inte bara för kvinnans kön rent fysiskt utan även för den andliga aspekten av kvinnans sexualitet – den sexuella kraften.
Yoni är även namnet på min blogg, och på de kurser som riktar sig till kvinnor.

Kursen pågår en hel helg, från fredag kväll till söndag eftermiddag, och är skapad för dig som har en fitta. Kursens fokus är just denna vackra och gudomliga kroppsdel, som du kan lära dig att älska och dyrka genom lek, kreativitet och helig magisk sexualitet.

Det finns många aspekter av att njuta och att bli mer hel som människa, och där har könet och den sexuella energin en stor del. Hela ditt liv – din personlighetsutveckling, din förmåga till djupare kärleksupplevelser, din andliga mognad, allt detta kommer att påverkas om du utvecklar din erotiska palett och frigör din orgasmförmåga.
Under helgen kommer du att på olika sätt skapa en djupare kontakt med din sexuella energi och ditt kön inifrån. Vi växlar mellan teori, praktik och samtal, och pratar om sexualitet, orgasmer, vaginan och relationen till henne, kärleken och dess olika uttryck.

Du får lära dig metoder för hur du kan fylla på din egen energi, om vilka attityder som hämmar respektive bejakar din egen njutning, hur du skapar en kärleksfull och sexpositiv attityd, och hur skam och skuld kring kön och sex försvinner när du bejakar dig själv medvetet.
Om du är intresserad av energisex är detta kursen för dig. Du kommer att få mer kunskap om hur du kan förstärka din sexuella upplevelse och dina orgasmer genom tantra, exempelvis med andningsorgasmen. Vi kommer att dansa, leka, göra inre resor och tantriska andningsövningar, kommunikations -övningar, massage, fittavgjutningar i gips – allt för att helas och stärkas, mötas och bli mer medveten.

Nakenhet kan ingå som en del av kursen, men är förstås helt frivilligt. Detta är helt beroende på var gruppen och de enskilda deltagarna är någonstans i sin egen resa.

Jag erbjuder och du utmanar dig själv – om du vill.

Kursen passar kvinnor oavsett relationsstatus, eller om du är homo, bi, poly, mono, omni….
Kursen passar också för dig som gått någon av våra andra kurser.

Vi håller till i en kurslokal i Vasastan i Stockholm,
fredag 3 september 19.00-22.00, lördag 4 september 10.00-18.00 samt söndag 5 september 10.00-16.00.
I kursavgiften ingår kursmaterial samt fika alla dagar.

För anmälan skriv till mig på jennie@cirkuseros.nu
Ring mig gärna om du har funderingar inför kursen.
Efter anmälan kommer mer info om vägbeskrivning, betalning och andra förberedelser.
Anmälan är bindande.

Investering: 2900kr (för företag tillkommer moms).

Lyssna på bloggen!

Nu har jag börjat spela in blogginlägg! Jag kommer att spela in alla kommande inlägg samt gå tillbaka och spela in en del av de gamla. Det blir nästan som radio fast inte live….blogradio med YONI.

Läs och lyssna även på Tantrablog som är Calles blogg, som är en av de absolut bästa bloggarna på hela nätet!

Alla inlägg som vi splear in lägge vi in en logga på vilken det står just ”lyssna på inlägget”. För att ljudfilen ska starta behöver du klicka på den gråa ljudloggan under.

Vad använder du din moral till?

Etiketter

, , , , ,

I dagens SVD berättar en mormor om sina barnbarn i åldrarna 6 och 8 som onanerar öppet. Hon beskriver barnbarnen som sexualiserade och att hon försökt prata med sin dotter om detta. Dottern blir bara arg och menar att mormodern har sexualskräck. SVD:s psykolog Madeleine Gauffin Rahme anser på fullt allvar att mormodern ska kontakta socialtjänsten och skolan. Av Gauffins svar att dömma verkar det som om att hon menar att barnen blivit utsatta för sexuella övergrepp, vilket det inte finns någon antydan till i mormoderns berättelse och iakktagelser.

Har Gauffin aldrig hört talas om att det finns barn som onanerar? På fullt allvar?

De flesta barn pillar på sitt könsorgan, och många onanerar, en del redan vid ett år års ålder, en del menar mest runt 4-5 års ålder, och fortsätter göra detta – hör och häpna  – hela livet! Barn onanerar för att de har upptäckt sitt kön – och dessutom för att det är skönt. En del menar att barnens onanilekar främst handlar om trygghetsskapande, men de onanerar förmodligen av samma orsaker som en vuxen – för att det är skönt, för att slappna av under stress, för att må bättre….Vad är problemet? Varför är det fel att de rör vid sitt könsorgan?

Gauffins attityd är helt och hållet moralistisk. Visa mig en vetenskaplig studie som visar på att ett barn som onanerar till stor sannolikhet är utsatt för sexuellt ofredande av andra. Snacka om att skapa en massa oro hos föräldrar med den här attityden. Menar Gauffin att vi människior mår bättre av en bortträngd sexualitet? För om det är hennes agenda så ja, då ska vi göra som man gjort förr – visa asvky när barn pillar sig mellan benen, be dem ha händerna på täcket och aldrig sätta namn på könsdelar eller sexuella aktiviteter.

Barn som onanerar öppet visar på föräldrar som accepterar deras barns kroppsäventyr och med det även deras sexualitet. De känner sig trygga eller väljer att känna sig trygga med att det är bättre för barnet att utforska och pilla, än att de inte får det. De skapar på detta sätt en tillåtande och skamfri zon. Tänk om detta ger bättre förutsättningar för god hälsa, starkare självkänsla, integritet, lycka….?

Att det inte är okej med att onanera öppet är inte en universell morallag. Jag bestämmer mig för vilken moral/regelverk jag lever efter. Frågan jag tycker att man bör ställa sig är – är det konstruktivt? Leder min reaktion eller attityd till större glädje för mig själv och andra? Leder den till frihet, kärlek, njutning, lycka, vänskap, starkare självkänsla, positiv attityd till livet och människor , etc…vad det nu är man vill ha mer i livet?

Ett förhållningssätt som jag förstår många tar till, till dagens motsägelsfulla sexualmoral är att välja öppenhet men lite i taget, och inom trygga ramar. Som förälder väljer man kanske att acceptera sitt barns onaniäventyr men visa tydligt att det är bättre om man är ensam, privat i sitt rum eller badrum, där inga andra kan projicera sin rädsla på barnet.

Vad föräldrarna i artikeln verkar ha gjort är att ha en tillåtande attityd hela vägen igenom, att det är okej att onanera även inför andra. Och det är tråkigt att Gauffin reagerar så starkt på detta. Tänk om hennes attityd skadar mer än gör nytta? Tänk om hennes attitityd handlar mer om att andra vuxna som är rädda ska slippa uppleva barns sexualitet så nära?

Andra som bloggar om detta: 之乎者也, ..

Intressanta länkar barn och onani: University of Michigan Health System, Center for effective parenting, Parenting Ivillage, Christian mommies, SelfhelpMagazine, Better Health, Strollerderby,

Är det okej att titta på porr som minderårig?

Etiketter

, ,

Detta blir lite av en fortsättning på tidigare inlägg samt svar på några frågor en pojke ställde….

Frågor: ”Jag tittade väldigt mycket på bilder på dig som yngre (innan tonåren), vad tycker du egentligen om det?” ”Får du många ”snuskiga” mail? Isåfall, hur brukar du reagera? Är det inte jobbigt?”, ”Är du inte rädd att dina bilder ska användas för sexuella saker, såsom onani och så?”

Hmm….

Jag lägger upp bilder på mig själv/alternativt låter min man lägga upp bilder på mig av flera anledningar.

Jag gör det för att jag tycker att det är kul. Jag gör det för att utforska min egen självbild, attityd till kroppen och sexualitet.

I det stora hela gör jag det som jag mår bra av. Jag är övertygad om att det jag gör (och inte gör) påverkar andra människor. Och då jag önskar ett samhälle med människor som väljer att njuta av sin kropp och sexualitet, får jag helt enkelt vara det själv – utifrån perspektivet ”Be the change you want to see in the world” (M. Gandhi).

Och vad andra gör/tänker/känner när de ser bilder på mig alternativt läser något jag har skrivit, kan jag inte härska över. Naturligtvis vill jag att man ska tycka om bilderna, och min önskan är att inspirera till ökad medvetenhet om sin egen självbild, sexualitet och hur man är med sin kropp med andra. Jag önskar att inspirera till att flera vågar bejaka sig själv. Exempelvis.

Onani är nyttigt! Det är det bästa sättet att utforska och stärka sin egen sexualitet – speciellt som ung innan man blivit sexuellt aktiv med andra alternativt haft otrevliga sexuella upplevelser. Och om man onanerar till bilder eller inte….rent moraliskt har jag inga invändningar. Rent tantriskt kan det vara en fråga om mer eller mindre närvaro i kroppen och framförallt könet. Och ju mer närvaro desto mer njutning. Vanligtvis. Om du njuter hejdlöst av att titta på nakna kvinnor och män, så gör det. Internet erbjuder ju enorma möjligheter. =)

Och vad gäller respons så får vi mail från både kvinnor och män, och det mesta är positivt utifrån att de tycker att Cirkus Eros är inspirerande för dem. Vilket är precis i linje med vad vi önskar med sidan. Jag får faktiskt inga ”snuskiga” mail. I ett och ett annat mobilsamtal har det varit tydligt att mannen som ringt har onanerat samtidigt och då har jag bara lagt på. Det finns betaltjänster för sådant, och är inget som roar mig.

Vad gäller minderåriga som tittar på bilder…Att det skulle vara komplicerat för barn att se på bilder med erotiskt innehåll är ju bara relevant i ett samhälle där sex är komplicerat för de vuxna, som uppfostrar barn. =)

För det är ju ingen som någonsin frågar om det skulle vara komplicerat för barn att se bilder med mat på exempelvis.

Hur ett barn hanterar sexualitet, kärlek och relationer beror ju till stor del (kanske helt och hållet) på de människor som hen lever med samt kommer i kontakt med under sin vardag.

Vår värsta fiende är oförmågan att prata om sexualitet på ett avslappnat sätt. Det inkluderar ämnen som att benämna könen med korrekta termer till att förklara vad sex och orgasmer är samt hantera barns onaniäventyr o.s.v. Det finns ingen universell sanning som säger att det är konstigt att prata om sex med sina barn. Det är bara konstigt om man bestämmer sig för att det är det. Ett öppet samtalsklimat tror jag oftast skapar en öppenhet i barnens sätt att tänka och känna och uppleva sin samtid. Och det påverkar nyfikenheten till livet på ett positivt sätt.

För att ämnet sex ska kunna inkluderas som ett okej samtalsämne (och att se bilder på ) bör vi vuxna ändra vår attityd kring sexualitet och det gör man genom personlig utveckling där ens sexualitet inkluderas i den utvecklingen. Man behöver rannsaka sig själv, ta itu med att odla en mer sexpositiv och bejakande attityd samt släppa den skuld och skam som vi med stor sannolikhet inte har valt själv att leva efter. Vi måste däremot välja att släppa den för att inte bli påverkad av den.

Jag anser att det är helt okej att minderåriga tittar på bilder med erotiskt innehåll, och naturligtvis helt och hållet okej att onanera till, oavsett ålder. Det finns nog porr som jag inte skull anse vara bra för barn att titta på utan att någon förklarar vad som sker och varför, men det är fortfarande utifrån att barn behöver vuxna som guidar dem genom livet och det gäller allt. Barn frågar varför det regnar, varför gräset är grönt och det svarar vi på. Vad svarar vi när barn frågar vad kåt betyder?

Så hur komplicerat vill du att det ska vara?

—————————-

Andra som skriver om samma ämne; svd, maj 2009, The Scientist 2010-03-01.

hon, han eller hen?

Etiketter

, , ,

Det man inte pratar om finns inte. Det man pratar om ger man existensberättigande till. Att sätta etiketter på handlar om att visa att det är okej. Det är okej att känna på detta sätt, på det andra sättet, på annorlunda sätt. Det finns flera sätt att tänka, känna och göra. Det är okej att utforska.

Sensus är ett studieförbund som har sin grund ur bl.a. KFUM och Svenska kyrkan. Jag blir glatt överaskad till deras beslut om att ge möjligheten till att skriva in sig som hen istället för hon eller han på frågan om kön. På detta sätt inkluderar man de intersexuella och transsexuella, och kanske alla som känner att de inte riktigt passar in i den heternormativa monogama byråkratiska och statiska (o)verklighet….

Nils-Olof Zethrin på Ungdomsstyrelsen kommenterar detta som ett led i att bli mer normkritisk i sitt förhållningssätt då den psykiska hälsan bland just hbt-ungdomar är sämre än hos de heterosexuella.

På ena sidan står åsikten att det är onödigt med hela konceptet att dela in människor i olika fack. ”Vi är ju människor som älskar och vi gillar sex, vad är problemet, måste det heta något speciellt?”.  På andra sidan står åsikten om att etiketten handlar om att synliggöra den heteronormativa tvåsamheten och för att göra det måste man sätta ord på det som inte omfattas av just densamma.

Att ge utrymme för ett tredje genus eller neutralt pronomen, så är det att visa att människor kan uppleva sig som mer än, eller som något annat än bara hon eller han. Att det är okej att känna sig ambivalent kring sitt genus. Tänk om man känner sig som båda, eller lite av varje olika dagar. Tänk om det inte känns viktigt alls, att vara vare sig hon eller han. Då är det bra med hen.

Och tänk vad lätt det blir att berätta en historia/förlopp/xxx när man pratar om någon i tredje person och det har nada betydelse om personen i fråga är född med en fitta eller kuk.

Nakenbilder på nätet

Etiketter

,

Varför vill man visa sig naken på nätet? Idag fokuserar Svenskan på ungdomar som lägger ut nakenbilder på nätet, och Elza Dunkels kommenterar. Calle var med på radio P1 i måndags och pratade om naket i sociala media. Han skriver om det på tantrablog.

Tänk om svaret är enkelt. För att de tycker att det är kul?

Kan det vara så okomplicerat? Tänk om det är så odramatiskt att de tycker att det är kul att visa sin nakna kropp för andra? Tänk om det är så odramatiskt att det dramatiska med nakna kroppar och utåtriktad sexualitet har bearbetats av några generationer nu, så att de unga idag kan njuta av de sexuella frihetens frukter? Tänk om de har fattat att kroppen bara är en kropp och att det inte finns något skamligt med att visa upp den. Tänk om de inte tycker att det konstigt eller jobbigt att andra kan se denna nakna kropp? Tänk om de ser detta som ett till sätt att uttrycka sig, liksom man tatuerar sig, byter frisyr eller blir vegan? Tänk om de leker och utforskar sin sexualitet?

Vi är ju faktiskt sexuella varelser och ett sätt att utforska och ta makten över sin sexualitet är att testa saker och känna efter hur det är att göra dessa saker. Och det ingår att ibland pröva ännu häftigare och annorlunda saker och det ingår att ibland ta ett steg tillbaka och känna att det blev lite för mycket. Vad är problemet?

Varför ska en människas bristande självkänsla förklara eller sätta gränser för en annan människas beteende? Jag tror att många som ”får nakenchocker” eller ojar sig och tycker att det är förfärligt att visa sig naken och utforska sin sexualitet bara projicerar sina egna känslor till sin egen kropp på andra. ”Jag skulle minsann aldrig kunna lägga ut bilder på min feta häck, det är ingen som vill se den och därför borde det vara förbjudet minsann. Och hu så hemst tänk om hon ångrar sig sedan när hon inte får några jobb och tänk att de ju bara är tonåringar och vet ju så lite om hur världen funkar…. och så vidare….”.

Tänk om man skulle backa lite  – och ta ansvar för den egna känslan och upplevelsen istället. Bara för att jag känner mig rädd eller hotad av något någon annan gör, och som jag aldrig skulle våga, bör jag inte tolka detta som att den personen gör något fel. Om en cirkusartist använder eld som en del i sin show och det ser extremt farligt ut, och jag tänker att det där skulle aldrig jag göra, så betyder det ju inte att det är farligt eller att det är fel/skamligt/dumt/xxx…..jag tolkar det bara som att det är jag som inte har kunskap om hur det görs och att det ”ser” läskigt/farligt ut….

När jag lägger ut bilder på mig så har det inte med någon annan att göra.  Om någon annan väljer att inte lägga ut bilder på sig så har det inte med mig att göra heller. Och för att någon annan lägger ut bilder på sin nakna kropp betyder det inte att jag måste det. Om någon är nyfiken på att spela golf, hoppa fallskärm, gå matlagningskurser eller utforska sex på olika sätt betyder det inte att jag måste det. Jag behöver inte gilla vad andra gör. Men jag behöver inte förbjuda det heller. Borde inte förbjuda det. Tänk om vi skulle praktisera förståelse och medkänsla för varandras behov. Alla våra behov är inte likadana. Livets olika och många upplevelser är oändliga och vad man väljer att fokusera på och längtar efter att få uppleva är individuellt. Låt oss möjliggöra istället för att förbjuda. Låt oss stötta och ge mod till våra medmänniskor som vill testa sina vingar. Och om någon ramlar så kan vi finnas där och torka tårar och blåsa på onda sår. Tills att de vågar sig upp igen. Det är vad jag tror att du skulle vilja om du skulle pröva något nytt i ditt liv.

Och bara för att något är problematiskt och kan skapa problem, sår eller starka negativa känslor så ska vi inte förbjuda det heller. Det mesta i livet har en baksida. Alla vet att motion är viktigt och bara för att man får en träningsskada så tolkar vi inte detta som att motion är så pass farligt att man inte ska träna. Skadan lär oss förhoppningvis vilka gränser man har och hur man ska fortsätta träna utan att skada sig igen. Det som är farligt är att tro att vi kan uppfostra oss själva och våra barn att tro att man kan leva ett liv utan misslyckanden, hinder eller jobbiga upplevelser. Jag tror på frihet med stöd. Jag tror på frihet under ansvar. Jag tror på att eget ansvar leder till mognad och insikt.