När är du autentisk? När känner du att du trivs att vara i din kropp och att varje kroppsdel ler? När vet du vem du är och trivs med att vara du? När talar och agerar du utifrån ditt sanna jag? (Ta tid att varje dag att lägga märke till att det finns känslor som behöver kännas, saker som behöver bli sagda, tankar som behöver tänkas färdiga).

Med denna närvaro av trivsel och styrka kommer en naturlig stolthet som säger ”Det är så här jag är. Jag gillar mig. Ta mig som jag är eller gå”. Och den här styrkan eller självförtroendet är aldrig på bekostnad av någon annan eller när man har makt över någon annan. Den här makten tar inte ifrån någon något. Den ger från och med kärlek.

Jag talar om makt som ger självförtroende och styrka, inte den patriarkala som sätter regler och minskar livsutrymme.

Makt handlar om närvaro, en som kommer från varje del i dig som kan avgöra om du är flöde eller inte, som ger dig kontakt med känslor och tankar, som ger dig information om du är levande eller inte. Riktig makt är bara ett uttryck för vem du är.

Hur kommer man åt denna närvaro, denna energi?
För mig har följande varit enormt betydelsefulla:

Med och genom kärlek.
Med och genom sexuell utveckling och flöde (utforska relationen till kön, kropp och sexualitet).
Med och genom tacksamhet.
Med och genom acceptans av känslor (och med det att våga må dåligt, att möta sina demoner).
Med och genom förmågan att kontrollera tankar.
Med och genom meditation.
Med och genom att följa sin inre längtan
Med och genom njutningen och leken
…
…
…
Vilken av dessa är viktigast? Det vet du. Förmodligen den du inte praktiserar just nu. Vilken lockar starkast för utforskande? 

Den är inga små saker. Det kan ta tid att hitta sig själv. Det är okej. Man tar en sak i taget. Man hittar en lärare, som kan vara en person du möter på arbetsmötet, din son, din mamma, din yogalärare eller dina gymnasielever. Vem som helst. Du vet själv när du får insikter om livet och framförallt när du får svar på de frågor du har gått och grunnat på. Svaren kan komma via vem som helst i din närhet. Det viktiga är att komma ihåg frågorna, så att du vet när du ska lyssna.

Jag har alltid haft med mig en stark känsla av att jag vet bäst vad som är bäst för mig. Jag tror mer på min egen upplevelse än vad som står i en bok. Och jag tror att jag kan hantera allt som sker i mitt liv. Mitt undermedvetna vet när jag är redo för nästa match. Och ger mig bara så mycket som jag kan tåla. Med denna tillit öppnar jag varje kapitel och ny bok i mitt liv med hull och hår. Jag slänger mig utför och lever.

Med det vill jag säga – finn modet att våga vara närvarande i ditt eget liv.

Närvaron är allt, den är grunden till själva upplevelsen och att känna den till fullo. Det är i din medvetna närvaro som du upplever det som är allra tydligast i din kropp just nu. Närvaro skapar också trygghet, och trygghet är en känslomässig plattform, från vilken du kan ta steget ut i det okända…..gå mot det du vill uppleva och vara modig.

Öppenhet. När du öppnar dig du skapar utrymme för mer liv. Det är här du ger plats för nya känslor och sinnesförnimmelser, sexuell lust och längtan. Vill du känna lusten och vart den kan ta dig så är det i öppenheten du finner den.

Njutning. Är beröringen skön för huden blir den fysiska upplevelsen positiv och det leder till starkare närvaro och större öppenhet…..en god spiral av sensualitet.

Sensualiteten är porten till sexualiteten. Om man inte får uppleva sinnlighetens frukter är det svårt att bejaka sexualitetens. Det är svårt att känna lust när man är stängd, stressad eller har ont någonstans. Det är svårt att känna lust när man inte ens är vill eller inte kan vara närvarande i kroppen.

YONI är sanskrit och betyder ordagrant fitta. Men begreppet yoni står inte bara för kvinnans kön rent fysiskt utan även för den andliga aspekten av kvinnans sexualitet – den sexuella kraften.
Yoni är även namnet på min blogg, och på de kurser som riktar sig till kvinnor.

Kursen pågår en hel helg, från fredag kväll till söndag eftermiddag, och är skapad för dig som har en fitta. Kursens fokus är just denna vackra och gudomliga kroppsdel, som du kan lära dig att älska och dyrka genom lek, kreativitet och helig magisk sexualitet.

Det finns många aspekter av att njuta och att bli mer hel som människa, och där har könet och den sexuella energin en stor del. Hela ditt liv – din personlighetsutveckling, din förmåga till djupare kärleksupplevelser, din andliga mognad, allt detta kommer att påverkas om du utvecklar din erotiska palett och frigör din orgasmförmåga.
Under helgen kommer du att på olika sätt skapa en djupare kontakt med din sexuella energi och ditt kön inifrån. Vi växlar mellan teori, praktik och samtal, och pratar om sexualitet, orgasmer, vaginan och relationen till henne, kärleken och dess olika uttryck.

Du får lära dig metoder för hur du kan fylla på din egen energi, om vilka attityder som hämmar respektive bejakar din egen njutning, hur du skapar en kärleksfull och sexpositiv attityd, och hur skam och skuld kring kön och sex försvinner när du bejakar dig själv medvetet.
Om du är intresserad av energisex är detta kursen för dig. Du kommer att få mer kunskap om hur du kan förstärka din sexuella upplevelse och dina orgasmer genom tantra, exempelvis med andningsorgasmen. Vi kommer att dansa, leka, göra inre resor och tantriska andningsövningar, kommunikations -övningar, massage, fittavgjutningar i gips – allt för att helas och stärkas, mötas och bli mer medveten.

Nakenhet kan ingå som en del av kursen, men är förstås helt frivilligt. Detta är helt beroende på var gruppen och de enskilda deltagarna är någonstans i sin egen resa.

Jag erbjuder och du utmanar dig själv – om du vill.

Kursen passar kvinnor oavsett relationsstatus, eller om du är homo, bi, poly, mono, omni….
Kursen passar också för dig som gått någon av våra andra kurser.

Vi håller till i en kurslokal i Vasastan i Stockholm,
fredag 3 september 19.00-22.00, lördag 4 september 10.00-18.00 samt söndag 5 september 10.00-16.00.
I kursavgiften ingår kursmaterial samt fika alla dagar.

För anmälan skriv till mig på jennie@cirkuseros.nu
Ring mig gärna om du har funderingar inför kursen.
Efter anmälan kommer mer info om vägbeskrivning, betalning och andra förberedelser.
Anmälan är bindande.

Investering: 2900kr (för företag tillkommer moms).

Nu har jag börjat spela in blogginlägg! Jag kommer att spela in alla kommande inlägg samt gå tillbaka och spela in en del av de gamla. Det blir nästan som radio fast inte live….blogradio med YONI.

Läs och lyssna även på Tantrablog som är Calles blogg, som är en av de absolut bästa bloggarna på hela nätet!

Alla inlägg som vi splear in lägge vi in en logga på vilken det står just ”lyssna på inlägget”. För att ljudfilen ska starta behöver du klicka på den gråa ljudloggan under.

Har Gauffin aldrig hört talas om att det finns barn som onanerar? På fullt allvar?

De flesta barn pillar på sitt könsorgan, och många onanerar, en del redan vid ett år års ålder, en del menar mest runt 4-5 års ålder, och fortsätter göra detta – hör och häpna  – hela livet! Barn onanerar för att de har upptäckt sitt kön – och dessutom för att det är skönt. En del menar att barnens onanilekar främst handlar om trygghetsskapande, men de onanerar förmodligen av samma orsaker som en vuxen – för att det är skönt, för att slappna av under stress, för att må bättre….Vad är problemet? Varför är det fel att de rör vid sitt könsorgan?

Gauffins attityd är helt och hållet moralistisk. Visa mig en vetenskaplig studie som visar på att ett barn som onanerar till stor sannolikhet är utsatt för sexuellt ofredande av andra. Snacka om att skapa en massa oro hos föräldrar med den här attityden. Menar Gauffin att vi människior mår bättre av en bortträngd sexualitet? För om det är hennes agenda så ja, då ska vi göra som man gjort förr – visa asvky när barn pillar sig mellan benen, be dem ha händerna på täcket och aldrig sätta namn på könsdelar eller sexuella aktiviteter.

Barn som onanerar öppet visar på föräldrar som accepterar deras barns kroppsäventyr och med det även deras sexualitet. De känner sig trygga eller väljer att känna sig trygga med att det är bättre för barnet att utforska och pilla, än att de inte får det. De skapar på detta sätt en tillåtande och skamfri zon. Tänk om detta ger bättre förutsättningar för god hälsa, starkare självkänsla, integritet, lycka….?

Att det inte är okej med att onanera öppet är inte en universell morallag. Jag bestämmer mig för vilken moral/regelverk jag lever efter. Frågan jag tycker att man bör ställa sig är – är det konstruktivt? Leder min reaktion eller attityd till större glädje för mig själv och andra? Leder den till frihet, kärlek, njutning, lycka, vänskap, starkare självkänsla, positiv attityd till livet och människor , etc…vad det nu är man vill ha mer i livet?

Ett förhållningssätt som jag förstår många tar till, till dagens motsägelsfulla sexualmoral är att välja öppenhet men lite i taget, och inom trygga ramar. Som förälder väljer man kanske att acceptera sitt barns onaniäventyr men visa tydligt att det är bättre om man är ensam, privat i sitt rum eller badrum, där inga andra kan projicera sin rädsla på barnet.

Vad föräldrarna i artikeln verkar ha gjort är att ha en tillåtande attityd hela vägen igenom, att det är okej att onanera även inför andra. Och det är tråkigt att Gauffin reagerar så starkt på detta. Tänk om hennes attityd skadar mer än gör nytta? Tänk om hennes attitityd handlar mer om att andra vuxna som är rädda ska slippa uppleva barns sexualitet så nära?

Andra som bloggar om detta: 之乎者也, ..

Intressanta länkar barn och onani: University of Michigan Health System, Center for effective parenting, Parenting Ivillage, Christian mommies, SelfhelpMagazine, Better Health, Strollerderby,

Detta blir lite av en fortsättning på tidigare inlägg samt svar på några frågor en pojke ställde….

Frågor: ”Jag tittade väldigt mycket på bilder på dig som yngre (innan tonåren), vad tycker du egentligen om det?” ”Får du många ”snuskiga” mail? Isåfall, hur brukar du reagera? Är det inte jobbigt?”, ”Är du inte rädd att dina bilder ska användas för sexuella saker, såsom onani och så?”

Hmm….

Så hur komplicerat vill du att det ska vara?

—————————-

Andra som skriver om samma ämne; svd, maj 2009, The Scientist 2010-03-01.

Sensus är ett studieförbund som har sin grund ur bl.a. KFUM och Svenska kyrkan. Jag blir glatt överaskad till deras beslut om att ge möjligheten till att skriva in sig som hen istället för hon eller han på frågan om kön. På detta sätt inkluderar man de intersexuella och transsexuella, och kanske alla som känner att de inte riktigt passar in i den heternormativa monogama byråkratiska och statiska (o)verklighet….

Nils-Olof Zethrin på Ungdomsstyrelsen kommenterar detta som ett led i att bli mer normkritisk i sitt förhållningssätt då den psykiska hälsan bland just hbt-ungdomar är sämre än hos de heterosexuella.

På ena sidan står åsikten att det är onödigt med hela konceptet att dela in människor i olika fack. ”Vi är ju människor som älskar och vi gillar sex, vad är problemet, måste det heta något speciellt?”.  På andra sidan står åsikten om att etiketten handlar om att synliggöra den heteronormativa tvåsamheten och för att göra det måste man sätta ord på det som inte omfattas av just densamma.

Att ge utrymme för ett tredje genus eller neutralt pronomen, så är det att visa att människor kan uppleva sig som mer än, eller som något annat än bara hon eller han. Att det är okej att känna sig ambivalent kring sitt genus. Tänk om man känner sig som båda, eller lite av varje olika dagar. Tänk om det inte känns viktigt alls, att vara vare sig hon eller han. Då är det bra med hen.

Och tänk vad lätt det blir att berätta en historia/förlopp/xxx när man pratar om någon i tredje person och det har nada betydelse om personen i fråga är född med en fitta eller kuk.

Tänk om svaret är enkelt. För att de tycker att det är kul?

Kan det vara så okomplicerat? Tänk om det är så odramatiskt att de tycker att det är kul att visa sin nakna kropp för andra? Tänk om det är så odramatiskt att det dramatiska med nakna kroppar och utåtriktad sexualitet har bearbetats av några generationer nu, så att de unga idag kan njuta av de sexuella frihetens frukter? Tänk om de har fattat att kroppen bara är en kropp och att det inte finns något skamligt med att visa upp den. Tänk om de inte tycker att det konstigt eller jobbigt att andra kan se denna nakna kropp? Tänk om de ser detta som ett till sätt att uttrycka sig, liksom man tatuerar sig, byter frisyr eller blir vegan? Tänk om de leker och utforskar sin sexualitet?

Vi är ju faktiskt sexuella varelser och ett sätt att utforska och ta makten över sin sexualitet är att testa saker och känna efter hur det är att göra dessa saker. Och det ingår att ibland pröva ännu häftigare och annorlunda saker och det ingår att ibland ta ett steg tillbaka och känna att det blev lite för mycket. Vad är problemet?

Varför ska en människas bristande självkänsla förklara eller sätta gränser för en annan människas beteende? Jag tror att många som ”får nakenchocker” eller ojar sig och tycker att det är förfärligt att visa sig naken och utforska sin sexualitet bara projicerar sina egna känslor till sin egen kropp på andra. ”Jag skulle minsann aldrig kunna lägga ut bilder på min feta häck, det är ingen som vill se den och därför borde det vara förbjudet minsann. Och hu så hemst tänk om hon ångrar sig sedan när hon inte får några jobb och tänk att de ju bara är tonåringar och vet ju så lite om hur världen funkar…. och så vidare….”.

Tänk om man skulle backa lite  – och ta ansvar för den egna känslan och upplevelsen istället. Bara för att jag känner mig rädd eller hotad av något någon annan gör, och som jag aldrig skulle våga, bör jag inte tolka detta som att den personen gör något fel. Om en cirkusartist använder eld som en del i sin show och det ser extremt farligt ut, och jag tänker att det där skulle aldrig jag göra, så betyder det ju inte att det är farligt eller att det är fel/skamligt/dumt/xxx…..jag tolkar det bara som att det är jag som inte har kunskap om hur det görs och att det ”ser” läskigt/farligt ut….

När jag lägger ut bilder på mig så har det inte med någon annan att göra.  Om någon annan väljer att inte lägga ut bilder på sig så har det inte med mig att göra heller. Och för att någon annan lägger ut bilder på sin nakna kropp betyder det inte att jag måste det. Om någon är nyfiken på att spela golf, hoppa fallskärm, gå matlagningskurser eller utforska sex på olika sätt betyder det inte att jag måste det. Jag behöver inte gilla vad andra gör. Men jag behöver inte förbjuda det heller. Borde inte förbjuda det. Tänk om vi skulle praktisera förståelse och medkänsla för varandras behov. Alla våra behov är inte likadana. Livets olika och många upplevelser är oändliga och vad man väljer att fokusera på och längtar efter att få uppleva är individuellt. Låt oss möjliggöra istället för att förbjuda. Låt oss stötta och ge mod till våra medmänniskor som vill testa sina vingar. Och om någon ramlar så kan vi finnas där och torka tårar och blåsa på onda sår. Tills att de vågar sig upp igen. Det är vad jag tror att du skulle vilja om du skulle pröva något nytt i ditt liv.

Och bara för att något är problematiskt och kan skapa problem, sår eller starka negativa känslor så ska vi inte förbjuda det heller. Det mesta i livet har en baksida. Alla vet att motion är viktigt och bara för att man får en träningsskada så tolkar vi inte detta som att motion är så pass farligt att man inte ska träna. Skadan lär oss förhoppningvis vilka gränser man har och hur man ska fortsätta träna utan att skada sig igen. Det som är farligt är att tro att vi kan uppfostra oss själva och våra barn att tro att man kan leva ett liv utan misslyckanden, hinder eller jobbiga upplevelser. Jag tror på frihet med stöd. Jag tror på frihet under ansvar. Jag tror på att eget ansvar leder till mognad och insikt.

Läs mer om kursen YONI här på sidorna.

Frågor? Ring 070-285 10 91

Anmälan? Mail jennie@rehbinder.se

Det här är resultatet av gipsavgjutningarna jag och Calle gjorde en mysig decemberhemmakväll. Vi radade upp kuddar och madrass med presenning på, på vardagsrumsgolvet. Där fick jag ligga med benen i vädret medan Calle smetade på alginat i en väldans fart. Det torkar hyggligt fort. När alginatet väl hade torkat var det dags för gipsbindor som skulle ge stadga åt det lite sladdriga alginatet. Dessa två blev tillsammans ett stadigt negativ på vilket gips skulle hällas. Innan gipset torkat satte vi i ett gem på baksidan, som fick bli själva upphängningskroken för den vackra avgjutningen!

En del är målade sedan tidigare, två målade jag igår. Jag använde akvarell, akryl och glitter! Voilá! Vad sägs om en regnbågsfitta?

Eller en silvermutta?

Kvinnans kön är synligare än någonsin! I flera år nu har var och varannan kvälls-kvinno-livsstilstidning någon gång per år samlat ihop några nakna kvinnor, plåtat dem nakna, och ibland med närbilder på könet, och sedan låtit dem prata ut om relationen till sin egen vagina, vulva, fitta, mus…..eller vadhelst hon har velat kalla henne. Det är fantastiskt! Kvinnor kan äntligen få bli sedda i sin nakna, underbara, kättja-med stolthet! Se henne, känn henne, dyrka henne, njut av henne, tacka henne, vörda henne, ta hand om henne, omgärda henne med kärlek och omtanke!  Det förtjänar hon – den fina fittan!